”Idag skedde inga naturkatastrofer och ingen omkom” är knappast en rubrik du kommer se på en tidningssida. Goda nyheter anses helt enkelt inte lika intressanta, vilket gör att vi ofta får en skev bild av världen (McIntyre, 2019). När nyhetsflödet domineras av kriser, katastrofer och hot är det lätt att tro att allt bara blir värre. Men verkligheten är mer komplex – och faktiskt ofta mer hoppfull.
Varför vi fastnar i det negativa
Människan har en starkare reaktion på negativa än på positiva händelser, något som forskningen kallar negativity bias (Rozin & Royzman, 2001). Det har evolutionära rötter: våra förfäder behövde vara extra uppmärksamma på faror för att överleva. Samma mekanism gör idag att vi lätt fastnar i katastrofrubriker och mörka framtidsbilder. Psykologen Daniel Kahneman (2011) har visat hur våra hjärnor gärna förenklar verkligheten och förstorar det dramatiska – en slags mental genväg som inte alltid hjälper oss att förstå världen på ett nyanserat sätt.
Hans Rosling och faktablickens kraft
Den svenske läkaren och professorn Hans Rosling ägnade sitt liv åt att visa på skillnaden mellan hur världen faktiskt ser ut och hur vi tror att den ser ut. I boken Factfulness (Rosling, Rosling & Rosling Rönnlund, 2018) förklarar han varför människor ofta överskattar problemen och underskattar framstegen. Rosling menade att vi reagerar med känslor snarare än fakta – vi får dåligt samvete om vi säger att världen blir bättre, för vi vet att det fortfarande finns lidande. Men det hindrar inte att långsiktiga trender pekar åt rätt håll.
När världen faktiskt blir bättre
Statistik visar tydligt att världen på många sätt förbättras. Barnadödligheten har sjunkit drastiskt de senaste 50 åren (Our World in Data, 2023). Slaveri i laglig form är nästan helt borta (Bales, 2012). Ozonlagret, som länge var hotat, är på väg att återhämta sig tack vare internationella avtal (UNEP, 2022). Samtidigt har fler människor än någonsin tillgång till vaccin, demokrati och skyddad natur (Pinker, 2018; Rosling et al., 2018).
Att se med klarare blick
Genom att påminna oss om dessa fakta kan vi balansera den känslostyrda bild som nyhetsflödet och vår egen hjärna skapar. Det handlar inte om att blunda för problem, utan om att se både framsteg och utmaningar. Om vi lär oss att ifrågasätta rubriker, statistik och våra egna fördomar kan vi upptäcka att världen faktiskt är lite bättre än vi kanske tror.
Referenser
- Bales, K. (2012). Disposable people: New slavery in the global economy. University of California Press.
- Kahneman, D. (2011). Thinking, fast and slow. Farrar, Straus and Giroux.
- McIntyre, K. (2019). Solutions journalism: The effects of including solution information in news stories about social problems. Journalism Practice, 13(1), 16–34.
- Our World in Data. (2023). Child mortality. https://ourworldindata.org/child-mortality
- Pinker, S. (2018). Enlightenment now: The case for reason, science, humanism, and progress. Viking.
- Rosling, H., Rosling, O., & Rosling Rönnlund, A. (2018). Factfulness: Ten reasons we’re wrong about the world – and why things are better than you think. Flatiron Books.
- Rozin, P., & Royzman, E. B. (2001). Negativity bias, negativity dominance, and contagion. Personality and Social Psychology Review, 5(4), 296–320.
- UNEP (United Nations Environment Programme). (2022). Assessment report of the ozone depletion.