Byggd på ekologisk humanism och humanismens grundläggande värden
Utgångspunkter
Frågan om människans värde och relation till världen har sysselsatt filosofer i mer än två tusen år. Redan Platon menade att det finns eviga idéer och sanningar som ligger till grund för rätt och fel (Platon, övers. 2000). Hans samtida motsats, Protagoras, hävdade däremot att “människan är alltings mått”, det vill säga att sanningen bestäms av människors perspektiv och tolkningar (Protagoras, fragm. i Kerferd, 1981). I modern tid utvecklade Jean-Paul Sartre existentialismen, där människan anses vara dömd till frihet och ansvar för sina handlingar utan någon given essens (Sartre, 1943/2007). Georg Henrik von Wright betonade i sin tur det etiska och ekologiska ansvaret och kritiserade teknikens och det ekonomiska tänkandets dominans över människan och naturen (von Wright, 1986).
Dessa olika positioner visar på skillnader i hur vi kan förstå människan: antingen som del av en evig ordning (Platon), som en subjektiv måttstock (Protagoras), som radikalt fri och ansvarig (Sartre), eller som en varelse som måste förhålla sig till ekologiska gränser (von Wright). I denna spännvidd blir det tydligt varför Draperhierta utgår från ekologisk humanism. Den ekologiska humanismen förenar humanismens betoning av människans frihet, värdighet och ansvar, med insikten om att mänskligt liv är beroende av naturens förutsättningar.
Denna grundsyn ligger också nära Magna Charta Universitatum (Bologna, 1988), vars principer betonar universitetens och kunskapens frihet, forskningens oberoende och vikten av globalt ansvar. Samtidigt ansluter Draperhierta till den svenska statliga värdegrunden, så som den definierats av Statskontoret (2019). Den omfattar sex principer: demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt för lika värde och effektivitet och service. Draperhierta väljer att ansluta till de fem förstnämnda, eftersom de uttrycker värden som är tidlösa och relevanta även utanför statliga verksamheter.
Även om Draperhierta är en ideell förening och inte en statlig myndighet, är det ändå relevant att inspireras av Statskontorets statliga värdegrund. Skälet är att dessa principer – demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning och respekt för människors lika värde – uttrycker grundläggande samhälleliga värden som stärker förtroendet för verksamheter i Sverige (Statskontoret, 2019). Genom att arbeta utifrån samma principer visar Draperhierta att vi tar ansvar för att vår kunskapsförmedling och vårt samhällsengagemang sker med högsta möjliga integritet, transparens och respekt för alla människor. Detta stärker också vår legitimitet som ideell aktör i det offentliga rummet.
För Draperhierta är ekologisk humanism därför inte bara en filosofisk ståndpunkt, utan en praktisk grund för att förmedla kunskaper genom artiklar, böcker, samtal och föreläsningar. Vi vill förena humanistiska värderingar med ekologiskt ansvarstagande och göra det på ett sätt som är fritt från bindningar till politiska, religiösa eller ekonomiska särintressen.
Draperhiertas värdegrund
Draperhierta bygger på övertygelsen att alla människor har lika värde, att fri åsiktsbildning är en grundläggande rättighet och att respekt för både människor och natur är avgörande för framtiden. Vi förmedlar kunskap på ett sätt som är begripligt och öppet, utan att förenkla komplexiteten i de frågor vi behandlar.
Vi hämtar vår inspiration från humanismens betoning av människans värdighet och ansvar, och vi utvidgar detta perspektiv genom ekologisk humanism. Det innebär att vi ser människan som en del av naturen och att mänskliga fri- och rättigheter måste förenas med ansvar för kommande generationer och jordens ekosystem.
Vår verksamhet innebär därför att vi förmedlar kunskap genom artiklar, böcker och föreläsningar i syfte att stärka kritiskt tänkande och samhälleligt ansvar. Vi utgår från forskning och vetenskaplig kunskap, men uttrycker den på ett språk som är tillgängligt för alla, och vi främjar dialog och respekt i mötet mellan olika perspektiv och livserfarenheter.
Tillämpning för skribenter och föreläsare
För Draperhiertas skribenter och föreläsare innebär värdegrunden konkreta riktlinjer i det dagliga arbetet. Varje text, föreläsning eller presentation ska präglas av respekt för människors värde och integritet, vilket innebär att man använder inkluderande språk och lyfter fram olika perspektiv. Innehållet ska alltid vara faktabaserat och vetenskapligt förankrat, med tydliga källhänvisningar och en öppenhet för olika tolkningar där sådana finns. Värdegrunden uppmuntrar också till dialog och förståelse, både mellan olika yrkesgrupper och mellan publiken och föreläsaren, utan att någon exkluderas. Frågor sätts in i ett långsiktigt perspektiv där ekologiskt ansvar betonas, så att läsare och åhörare får insikt om hur mänskliga handlingar påverkar miljö och samhälle. Samtidigt innebär värdegrunden att skribenter och föreläsare undviker politisk, religiös eller ekonomisk påverkan i innehållet, vilket säkerställer att kunskapsförmedlingen alltid är neutral, trovärdig och integritetsbaserad.
Oberoende och värdegrundens tillämpning
Draperhiertas värdegrund innebär att vi är oberoende från religion, politik, ideologier och ekonomiska intressen. Vi menar att kunskap måste förmedlas utan sådana bindningar för att behålla trovärdighet och integritet (Brante, 2014). När vi till exempel behandlar frågor om HBTQIA+, jämställdhet, funktionsvariation eller minoriteters rättigheter gör vi det inte som en del av en politisk agenda, utan därför att respekt för människors lika värde är en central del av både humanism och ekologisk humanism (Nussbaum, 2011). Att lyfta fram dessa frågor är alltså inte politik, utan ett sätt att försvara och tydliggöra de universella mänskliga rättigheterna.
På samma sätt ser vi arbetet mot diskriminering och för social rättvisa som en konsekvens av vår värdegrund, inte som ställningstaganden i partipolitiska frågor. Vårt fokus är kunskap, mänsklig värdighet och ekologiskt ansvar, vilket ger oss ett självklart mandat att bidra i samhällsdebatten med integritet.
Slutkläm
Genom att förena humanismens betoning av människans värde och frihet, med ekologisk humanisms krav på hållbarhet och ansvar, formar Draperhierta en värdegrund som är både tidlös och samtidsrelevant. Vi vill bidra till ett samhälle där kunskap är fri, tillgänglig och oberoende – och där respekten för både människor och natur utgör grunden för framtiden.
Referenser
Brante, T. (2014). Den professionella logiken: Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber.
Kerferd, G. B. (1981). The Sophistic Movement. Cambridge: Cambridge University Press.
Nussbaum, M. (2011). Creating Capabilities: The Human Development Approach. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Platon. (2000). Staten (J. Stolpe, övers.). Stockholm: Atlantis. (Originalverk publicerat ca 380 f.Kr.)
Protagoras. (Fragment återgivet i Kerferd, 1981).
Sartre, J.-P. (2007). Varat och Intet (R. Reschke, övers.). Göteborg: Daidalos. (Originalverk publicerat 1943).
Statskontoret. (2019). Den statliga värdegrunden. Stockholm: Regeringskansliet/Statskontoret.
von Wright, G. H. (1986). Vetenskapen och förnuftet. Stockholm: Bonniers.
Magna Charta Observatory. (2020). Magna Charta Universitatum 2020. Hämtad från https://www.magna-charta.org